Los Angeles, CA

Ett sista inlägg ifrån USA.

Har nästan packat allt och det är i princip bara datorn som är kvar..
Så den stängs igen efter detta inlägget.
Om ungefär en och en halv timme sitter jag i bilen påväg till flygplatsen.

Lyckades hålla undan tårarna imorse när det var dags att säga hej då till Shira.
Alex kommer snart hem så att jag får lite tid med honom innan det är dags att säga hej då.
Än sålänge är jag helt uppe i varv och måste tänka på allt som ska packas ner. Har dock känslan att när allt är klart och packat kommer jag sitta och böla som en treåring.

Dags att ta farväl till två år av mitt liv då jag älskat mig och den person jag var här.
Dags att åka tillbaka till Sverige och försöka hitta mig själv igen.
Får hoppas att det går vägen.

Adjö!

Nu är vi inne på sista veckan och räknar sakta men säkert ner..

Idag måndag blev det en sista shoppingrunda med Angelina.
Hem kom jag med ett par böcker, en flyg-kudde, en bok-lampa och vakum-förpackings-påsar till kläder.
As smart tänkte jag.. Men faktiskt inte vad jag tänkt mig.. Blev inte ett dugg smidigare i resväskan.. Så..
What ever.. Det kan nog vara bra att ha till någonting.. Pallar inte riva upp allt igen och lämna tillbaka påsarna imorn.
Det sista som ska införskaffas är ett batteri till min dator.. Då dollarn är låg kan man alltid passa på och jag kan lyckas kolla på film på datorn på flyget utan att datorn dör efter 10 min.

Igår söndag var det exakt ett år sedan jag landade i Kalifornien.
Det har vart ett underbart år och jag har träffat underbara människor som jag kommer att sakna.
Min sista måndag och det innebar att det var min sista fotbolls-måndag..
Dock var det bara Matt som kom, vilket var lite synd.

igår var det hej då middag med familjen.. lite ledsamt men trevligt måste jag säga.
Kul att träffa alla en sista gång innan det är dags att gå på planet.

Nej, usch..
Nu tappade jag helt stinget i att skriva..
så nu blir det sängen..

Adjö!

Nyduschad med Melissa Horn i lurarna.
Härligt med andra ord.

8 hela dagar och en natt kvar tills jag sitter på planet igen.
Jag vet inte vad jag känner än. Jag vill hem. Men jag vill verkligen vara kvar.
Har kommit på att det är för att jag gillar personen jag är här.
Jag åkte som ett barn och har nu vuxit till en självständig vuxen.
Känns skumt. Men det är nu när pappa och bror är här som man känner det.
I sättet vi pratar med varann. Allt, jag känner att jag inte alls är på samma nivå som när jag åkte.
Det är läskigt att känna det, men nyttigt.

Som sagt är pappa och bror här.
Har ikväll kommit hem ifrån ett par nätter i Las Vegas.
Det var trevligt och varmt och skönt. Lyckades också med en liten solbränna innan vi åkte hem.
Den måste jag jobba på tills det blir dags att åka hem, så jag inte kommer hem blek och äcklig som vanligt.
Har också vart i Hollywood, San Diego och Santa Barbra med dem också.
Imorn är det dags för att packa ihop allt och sedan är det dags för dem att åka hem.


Kan inte fatta att 2 år har gått nu.
Jag kom ju nyss hit. Det är helt sjukt.
Blir nästan tårögd när jag tänker på det och det känns faktiskt lite jobbigt att behöva säga hej.
Får se hur det blir med jobb och skit i Sverige. Annars kanske man kommer hem.

Nehe.
Kanske borde hoppa i säng?

Adjö!

En väska som ska till Sverige är äntligen packad. Den andra är på god väg.
Skönt det. Mycket saker lyckas man samla på sig på ett år.
Förhoppningsvis orkar jag göra en scrapbook av allt skit när jag kommer hem.
Annars kommer jag börja gråta.. eller något..

Nu är det läggdags efter en heldags jobb..
Var på dagis med Alex idag.. Han första dag.
Känns svårt att lämna ifrån honom till någon annan..
Men jag antar att det är livet..
Väskan är nästan fullpackad och tidigt imorn åker jag till Buffalo för att hälsa på Nannie.
Det ska bli skönt att komma iväg, trots att det är operation imorn.
Jag behöver det.

Måndag kväll kommer pappa och bror min.
ska bli kul att visa dem runt här i stan.

Neehee..
Nu måste jag sova.

Hörs när jag kommer tillbaka.

Adjö!

Idag har jag vart duktig.
Med hela 36 grader utanför dörren får man allt styra upp annat att göra.
Så idag har vi provat nästan varenda plagg Alex äger och konstaterat att det mesta inte passar och kastat ut det.
Jag kan lika gärna göra något vettigt medans jag är kvar här, för jag vet att det inte kommer hända på år när jag har åkt hem.

Gick sedan över till min egen garderob och när jag plockade in tvätten ifrån igår rensade jag ut allt jag vet att jag inte behöver, vill ha eller kommer ta med mig till Sverige.
Det gick riktigt bra. Fick ihop en säck som sedan ska skeppas över till Angie, så får hon spana in vad hon vill ha och inte. Bättre det än att någon annan skummis får det. haha

Snart dags att packa också.
Helgen ska spenderas med småpyssel och kanske en trip till San Diego och Sea world.
Ska bli kul.
Imorn ska jag ut på äventyr och kolla på bio och köpa en till resväska.
Jaa, jag behöver en till och jag bryr mig inte alls måste jag säga.
då kan jag köpa en som jag verkligen vill ha. haha.. inte tänka på syftet. För det har vi redan klarat av.

Onsdag bär det av till Buffalo.
Självklart ska Shira in och opereras samma dag, så vi får helt enkelt styra upp något så vi båda kommer dit vi ska.
Känns lite dumt och så att åka nu när allt det här händer. Men ärligt talat ska det bli såå skönt att slippa höra allt gnäll emellan dem två. Det finns inga tvivel om den saken.
Tycker synd om alla som kommer i närheten av henne, för hon är inte rolig när hon vill ha lite medlidande.
Självklart lider jag med henne, men att använda; Jag har cancer, jag kan inte
i varannan mening funkar inte för mig. Jag har redan tröttnat på det.

Igår var jag händig.
Jag byggde ihop en bil åt Alex och det har vart dagens stora händelse.
Dagen idag har vart riktigt skön. Vi satt och lekte riktigt bra, för helt plötsligt hade 40 minuter passerat och det kändes som 10, har aldrig hänt här borta förut.

Nehe,
En film kanske skulle vara något. Jag är trött idag.
Får se vad som hittas på.

Adjö!

I måndags morse när jag plockade upp Alex på morgonen var han som en deghög.
Rörde sig inte alls som han brukar och när vi druckit upp mjölken kom det två hostningar och sedan var mina bröst fyllda av söndagens middag. inte det minsta trevligt måste jag säga.
Men så är det väl att ha barn antar jag.
Igår kväll var det min tur.

Lyckades få ur mig middagen vid 2 tiden inatt och lyckades sova en sådär 4 timmar innan klockan ringde första gången och jag inte kunde somna om.
somnade en sväng på förmiddagen också, men ändå pigg i huvudet, fast min kropp är seg.
Någon mat har jag inte lyckats få i mig, mer än en macka imorse, en banan och liiite glass.
Dock har jag druckit en massa coca cola och det är det enda som verkar funka.

Har inte vart sjuk på hundra år - peppar peppar, så varför ska det komma nu?
Vi trodde dock att Alex kräktes för att han åt för mycket, men nyss kom Gary och sa att han inte heller mår bra, så det kanske var något annat.

Så nu ska jag ta och lägga mig i sängen en stund och vila innan det är dags att jobba igen.

Ursäktar för att detta blev ett relativt äckligt inlägg..
Adjö!