Los Angeles, CA

Jag tror nog allt att vi börjar det här inlägget irriterat så att vi kan koppla bort det och fokusera på allt kul.

Såå.. Det blev ett litet snack idag om helgens bravader och jag vet inte vad jag ska säga.
Blev mest irriterad på det hela. Varför är det i maj allt fuckas upp för? Lika dant förra året. Kanske är inte Maj månad något bra för mig som lejon. Inte någon jävla aning. Men 7, snart 8 månader har gått och när man tror man känner någon gör man det inte. Det finns uppenbarligen en sida de visar mig och en de har för sig själva. Hade jag vetat om bakgrund och grejer hade det vart annat. Det jag är mest irriterad på är att de absolut inte litar på mina vänner. Och det stör mig något enormt. Men som sagt. Det är bara att sitta och vara snäll. En del av mig känner verkligen för att packa ihop allt och åka hem och skita i vad fan de säger. Den andra säger promt; var kvar och det vet jag ändå att jag kommer vara. Men det känns tråkigt att få denna reaktionen över något som inte är så farligt. Hade vart så hade jag inte gjort som jag gjorde. Men.. När man tror att man känner dem så inser man att så är inte fallet.
Jag vet inte vad jag kommer göra när Frida åker..

Såå, Det finns såååå mycket mer, men jag vet inte hur jag ska formulera det och om ni ens vill höra skiten.
Jag blir bara så trött.
Bättre blev det inte heller för att det är skolkväll ikväll och jag orkar verkligen inte. Jag var duktig i början, men nu känns det bara som pest och pina att gå dit. Skönt nog är det bara 5 gånger kvar med idag. MEN, det betyder att jag måste plugga för ett prov till och göra en inlämningsuppgift till.

Men nu till det lite gladare.
Jag och Frida har äntligen bokat resa till San Francisco. Det ska bli så underbart skönt att komma bort och det finns inte ord för hur skönt det ska bli att komma ut ur huset.
Det som är tråkigt är att det blir Fridas och mitt sista stora äventyr tillsammans. Börjar nästan grina av blotta tanken, men jag ska nog överleva sommaren.
Det blir ju kryssning 1 Augusti och förhoppningsvis kommer pappa på besök också.
Sedan blir det New York och sedan ska jag hem!

Trots att jag älskar landet med alla fel och brister så ska det bli så skönt att komma hem.
Hem till Sverige. Hem till mitt land och mitt hem där jag kan göra vad fan jag vill, när fan jag vill utan att någon höjer rösten, undrar eller blir förbannad. Jag vet inte riktigt om de fattat att jag inte är en robot. Jag är en människa med normala känslor och behov, precis som alla andra på denna jord.
Inga ord finns för att förklara hur skönt det ska bli.
Ångrar absolut ingenting med att jag stannade i två år, men 1 år och 9 mån som Frida gör hade inte suttit fel.
Men vi får se. Jag lever just nu för SF och efter det lever jag framtills Frida åker och efter det lever jag endast för Pappas visit, kryssningen och Alex överlevnad. Allt annat skiter jag i då kan jag säga.

Önskar att helgen var några dagar närmre än den är.
Då blir det till att gå på bio och sedan kanske slänga i sig lite svenska köttbullar, det vore gott.
Glömde ju helt säga att Frida och jag gjorde mat häromkvällen.
Det blev fläskfilé, bärne och pommes. Det var så ljuvligt. Kändes som om jag satt på vår altan i Sverige och åt med MIN familj. Den smaken är något extra, något speciellt. Jaa.

Tänk vad tiden går fort egentligen. Det känns som om det var igår jag packade väskan och med säkra-osäkra steg gick på planet till New York. Helt jävla galet. men som sagt. Det ska bli skönt att komma hem.


Förresten. Har börjat läsa Twilight. Bra fråga varför. Men det är ganska bra.
Är fortfarande inte lika på som ALLA andra verkar vara, men jag måste säga att det är svårt att sluta läsa.
Har halva boken kvar nu. Får se vad som händer.

Nehe, nu ska jag packa ihop mig så jag kommer till skolan och kan få komma därifrån.
Adjö!